Vbm 35152 2 – Häfte

Beskrivning: Häfte i vinrött papper med en illustration av två personer på framsidan. Hör till ett sederfat, en tallrik för uppläggning av olika maträtter med symbolisk betydelse under den judiska högtiden pesach. Häftet skrivet på hebreiska.

Anmärkning: Föremålet förvärvades inom ramen för projektet Mångfald - Minoritet - Kulturhistoria (2015 - 2018) och utställningen Prioritet: Minoritet (dec 2017 - sept 2018) som fokuserade på Sveriges fem nationella minoriteter och metodutveckling kring medskapande metoder.

Objektnummer: 35152

Littera / subnummer: 2

Samhör med: Vbm 35152_1

Funktion: Används vid firandet av pesach

Historik - Land: Israel

Diarienummer: 743/18

Specialbenämning: Pesachtallrik

Klassifikation: Religion (icke-kristen), Judiska rituella föremål

Antal: 1

Material: Papper

Längd (mm): 150

Bredd (mm): 105

Diameter (mm): 330

Teknik: Pressat

Berättat: Förberedelse av Sederfatet (Ke'ara) 

Tre Matzot placeras ovanpå varandra på ett fat eller servett, och täcks sedan över. Dessa tre Matzot symboliserar de tre judiska grupperna: Präster, Leviiter och Israeliter. De påminner oss även om de tre mått fint mjöl Abraham bad Sara att använda i bakningen av Matza när de besöktes av de tre änglarna. I praktiken behövs tre Mazot för att kunna bryta den mittersta Matzan i tu, och så vi fortfarande har två hela Matzot över för att säga Hamotzi (välsignelsen över bröd). På en liten duk eller ett fat som placeras ovanför Matzoten placeras följande:
Zeroa - Lammbenet: 
Lammet som offrades kvällen före utvandringen ur Egypten symboliserade självuppoffring och tro, vilket representerades av Zeroa. Traditionen ersätter lammet med en kycklingnacke som inte äts, utan den tjänar som en påminnelse att trots vi närmar oss frihet genom Sedern så kommer inte den slutliga friheten före den slutliga befrielsen.
Beitza - Ägget: 
Under det heliga templets dagar gjorders ett "festival offer" under Pesach. När detta inte kan göras längre så används ett hårdkokt ägg för att symbolisera vår sorg. På vissa sätt så reflekterar detta val vårt folk; ju hetare vattnet är desto starkare blir våra själar.
Maror - De Bittra Örterna: 
Det bittra livet i Egypten symboliseras på Sederbordet av Maror. Genom detta så förstår vi att meningen med svårigheter är att det gör oss starkare.
Charoset: 
Som slavar använde vi murbruk - som symboliseras av Charoset - för att göra tegelsten. Äpplet som blandas med nötter får Charoset att symbolisera det söta, eller goda, hos de judiska kvinnorna som gömde deras manliga spädbarn, eftersom de visste att Farao annars skulle dräpa dem.
Karpas - Grönsak: 
Egyptierna förstörde våra förfäders livsgnista med hårt arbete som inte tycktes komma till ända. En olagad grönsak, vanligtvis en lök eller potatis, doppas i saltvatten innan den äts för att symbolisera smaken av deras lidande - och genom det se möjligheten i att sätta oss över vårt eget lidande.
Chazeret - Romansallat: 
De tidiga stegen i exil var trevliga, men så småningom blev slaveriets orättvisor överväldigande. Så är ofta smaken av Chazeret när man först smakar det (Chazeret är en ört, ofta används rommansallat. Inledningsvis är den mild, men efter ett tag övertar den bittra smaken). Chazeret ätes med Maror, och i Korachsmörgåsen.

Källa: Chabad Stockholm

Personrelation

Förvärv från: Sylvia Bäckström, Umeå

Förvärvare: Sofia Breimo, Umeå

Grupperingar


Källhänvisning

Showing qrtag"Vbm 35152 2 – Häfte", Samlingarna hos Västerbottens Museum, hämtad 28 mars 2024
https://samlingar.vbm.se/objects/c57-145575/

Bidra med mer information – berätta! om “Vbm 35152 2 – Häfte

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras.

Om du har foto, video, ljudinspelning, föremål eller något annat som du vill dela med dig av, skriv gärna några rader om det. Så kontaktar vi dig!

För att kommentera, måste du läsa och samtycka till Användarvillkor.

Rulla till toppen