Fotografi från Luciafirande hos Nuulanki-Herman i Nuulanki, norra Norrbotten, 1965.

VBM

ACC 1085

Dnr 1052/17, 0422/18, 0053/18

Tidningsartikel, intervju, dikter

VBM ACC 1085

527 4

Luciafirande

Dagstidningar

1965-12-13

Västerbottens museum

520/19

1052/17, 0053/18, 0422/18, 520/19

2017-12-01

Umeå

Fotografier, tidningsartiklar, inspelning av finska visor m.m., se dnr 1052/17 och Dnr 0053/18

Fotografi från Luciafirande i Nuulanki, norra Norrbotten, 1965. På initiativ av tidningen NSD bjöds Ann-Sofi Tapani, då 13 år gammal, in att komma med att Lucia hos 'Nuulanki-Herman', Herman Töyrä. Ann-Sofi, reportern, fotografen och jägmästaren skidade 4 km genom skogen för att överraska den gamle mannen med Lucia. Fotografiet skänktes som gåva till Västerbottens museum i samband med utställningen Prioritet: Minoritet.

Ann-Sofi Tapani är uppväxt i Muodoslompolo men kom senare att bosätta sig och leva sitt vuxna liv i Umeå. Ann-Sofi har skrivit många texter om livet i Tornedalen. Flera av dessa finns arkiverade i textform samt inlästa i museets arkiv.

Kort intervju om Luciafirandet i Nuulanki finns under dnr 0422/18, VBM DL 5

Föremålet förvärvades inom ramen för projektet Mångfald - Minoritet - Kulturhistoria (2015 - 2018) och utställningen Prioritet: Minoritet (dec 2017 - sept 2018) som fokuserade på Sveriges fem nationella minoriteter och metodutveckling kring medskapande metoder.

”Jag ska berätta om den gången, den 13 december 1965, då jag var tretton år och rektorn kallade in mig och sa att jag skulle vara Lucia. Det visade
sig att jag fick följa med en reporter och hans kamrat från Boden, Norrländskan, NSD, och vi hämtade upp jägmästaren. Så fick jag gå hem och säga att ’Nu ska jag sticka iväg, för jag ska vara Lucia hos Nuulanki-Herman'. Och Nuulanki-Herman, det var en man som bodde i en ensamgård i väglöst land, ungefär tre, fyra mil från min by. Så vi körde iväg, det här var mörkt, det här var som sagt en vinterdag, men det var ganska klart månsken kommer jag ihåg. Vi åkte dit i en Volvo PV till där vägen tog slut. Där fick vi ta på oss skidor och åka några kilometer skidor till hans gård. Sedan fick jag byta om utanför då, så att han inte skulle se. Med ljuskrona och allt, och vi hade med oss packning också. Och sen! Så klev jag upp på bron och jag fick sjunga... Dels så blev han ju då väldigt glad, överraskad, och han trodde jag var ett spöke först. Han var ju gammal, redan då. Och det han gjorde där var att han berättade om sitt liv och sin historia, vilket blev till en artikel i NSD sedan. Det intressanta med det här för min del var ju också då att när vi skulle åka hem så hade bilen fastnat så vi kom inte iväg så att jägmästaren fick skida tillbaka för att ringa och få hjälp. Så vi var ute i mörkret i kylan i ett par timmar innan vi kom oss hem på natten. Det här var hans sista Lucia faktiskt. Sedan dog han.”

Påsiktsbild

Porträtt

Sverige

Norrbotten

Norrbotten

Nuulanki

“[Namnlös],” Västerbottens museum, hämtad 25 februari 2020, https://samlingar.vbm.se/items/show/151123.