Vbm 3417 1 – Spets

Beskrivning: Pilspets med tånge och ryggat blad med egghörn. Bladets största bredd förskjuten mot udden. Bladet är något böjt.

Enligt beskrivning gjord av Statens Historiska museum, Stockholm i samband med ett inlån av samlingen enligt brev från Gustav Hallström till Erik Bergström 1924-01-19 så utgör spetsen inte en del av fynden i Skerfegrottan utan kommer från Arjeplog:
"3. Arjeplougs lappmark och socken
Fjället Rikkevardo
Pilspets av järn med rundad smal tånge, svagt ryggat blad. något böjd.
L. 17,4, br.2, tj. 0,4 cm."



Nr 18 i förteckning över Erik Bergströms samling av fornfynd och lapska föremål:
"Spjutspets m.m. från gravplatsen under Skerfe vid Laitajaure, Jokkmokks socken, insamlad 1913."

Arkiv:
Erik Bergströms bildsamling finns i Västerbottens museums fotoarkiv.
Erik Bergströms personarkiv finns i Västerbottens museums arkiv.

Erik Bergström (1888-1933)
Blev 1914 fil. doktor i Uppsala i ämnet zoologi men bedrev även akademiska studier i
bland annat antropologi och finsk-ugriska språk (lulelapska). 1914 utsågs han till
lappfogde i Västerbottens län och från 1920 fram till sin död 1933 var han nomadskoleinspektör i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Han var sakkunnig
i förhandlingarna med Norge om renbetesrätt från 1913, i 1919 års lappkommitté
(SOU 1923:51 som behandlade renskötseln och SOU 1923:52 som behandlade nomadskoleväsendet) och i 1930 års lapputredning (SOU 1936:23 som behandlade renbetesfrågor i Norrbotten).
Erik Bergström var engagerad för naturskydd och miljöfrågor, var aktiv i Svenska
Turistföreningen och medverkade som skribent i STF:s årsböcker. Han stod för manus
och regi till Gustav Boges skolfilmer: Nomadskola i Lappland samt om Inka Länta (Svensk filmindustri 1926).

Erik Bergström var också engagerad i bevarandet av sameslöjden, stärkte slöjdens ställning i nomadskolorna, deltog i utgivningen av "Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län" 1920 (tidskriften Västerbotten 3/70) och understödde tävlingar i
"lapsk hemslöjd".




Förvärv:
Har tillhört nomadskoleinspektör, fil. dr., Erik Bergström. Samlingen donerades av fru Gertrud Bergström till Västerbottens museum i samband med invigningen av länsmuseet den 17 juli 1943.

Nr 18 i förteckning över Erik Bergströms samling av fornfynd och lapska föremål:
"Spjutspets m.m. från gravplatsen under Skerfe vid Laitajaure, Jokkmokks socken, insamlad 1913."

Arkiv:
Erik Bergströms bildsamling finns i Västerbottens museums fotoarkiv.
Erik Bergströms personarkiv finns i Västerbottens museums arkiv.

Erik Bergström (1888-1933)
Blev 1914 fil. doktor i Uppsala i ämnet zoologi men bedrev även akademiska studier i
bland annat antropologi och finsk-ugriska språk (lulelapska). 1914 utsågs han till
lappfogde i Västerbottens län och från 1920 fram till sin död 1933 var han nomadskoleinspektör i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län. Han var sakkunnig
i förhandlingarna med Norge om renbetesrätt från 1913, i 1919 års lappkommitté
(SOU 1923:51 som behandlade renskötseln och SOU 1923:52 som behandlade nomadskoleväsendet) och i 1930 års lapputredning (SOU 1936:23 som behandlade renbetesfrågor i Norrbotten).
Erik Bergström var engagerad för naturskydd och miljöfrågor, var aktiv i Svenska
Turistföreningen och medverkade som skribent i STF:s årsböcker. Han stod för manus
och regi till Gustav Boges skolfilmer: Nomadskola i Lappland samt om Inka Länta (Svensk filmindustri 1926).

Erik Bergström var också engagerad i bevarandet av sameslöjden, stärkte slöjdens ställning i nomadskolorna, deltog i utgivningen av "Mönsterbok för lapsk hemslöjd i Västerbottens län" 1920 (tidskriften Västerbotten 3/70) och understödde tävlingar i
"lapsk hemslöjd".