Vbm 10821 4 – Klövjesadel

Beskrivning: Klövjesadel av trä samt läder och senremmar. Klövjesadel (klövjebågar) bestående av två klövjeträn i olika storlekar. Det smalare och kortare är 53,5 cm långt och 10 cm bred, det andra är längre och bredare, 63 cm lång och 11 cm bred. Båda är svagt böjda och bladformiga.
Det mindre klövjeträt är avsmalnat i underdelen och överdelen pilformad som träs in i motsvarande klövjeträ, det större, som upptill har ett nyckelhålsformad öppning och på så vis bildar en låsning.

Hålen i klövjesadelns nedre del är till för remmen som spänns under renens mage och på så sätt håller den på plats. I hålen i klövjesadelns sidor fäster man klövjekorgarna.

Anmärkning: Klövjning av renoxar var vanligt vid frakter och flyttningar mellan höst/vår-visten och sommarvisten. På klövjesadeln fästes klövjekorgar med packningen. Har troligen tillhört makarna Sivert Andersson och Anna Stina Andersson i Rans sameby.

Märkt "AASS" och "LNS 1832".

Mått enligt Västerbottens museums huvudliggare: längd 66 cm, bredd 11 cm och 9,5 cm.

Litteratur:
Pettersson, O.P: Kristoffer Sjulssons minnen. Nordiska museet, Acta Lapponica nr 20, Stockholm 1979, sidorna 253-254
Drake, Sigrid: Västerbottenslapparna. (Uppsala 1918) Umeå 1979, sidorna 77-78.

Samiska benämningar:
Bärselar kallade "Svika" i Västerbottens lapska museiförenings förteckning över museiföremål
Klövjesadel heter "svikkah" på umesamiskans Ammarnäsdialekt (studiecirkeln Ett sekel med samer i Ammarnäs, Studieförbundet Vuxenskolan)
Klövjesadel heter "svæhka" på sydsamiska (Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Laila: Åarjelsaemien - daaroen baakogærja Sydsamisk - norsk ordbok, Alta 1993)
Klövjesadel heter "spagát" (plural)och "spahká" (den ena delen av en klövjesadel) på samiska/nordsamiska (Svonni, Mikael: Sátnegirji, Jokkmokk 1990)